Tunnetko Suomen kalalajit?
Framsida Fiskminnesspel Bildbank Hushållsfiskarter
Förra sidan - - - Suomeksi
Lake (Made) .
Lake (Made)
Talouskalalajit
. Abborre (Ahven)
.
. Gädda (Hauki)
.
. Gös (Kuha)
.
. Braxen (Lahna)
.
. Lax (Lohi)
.
. Lake (Made)
.
. Siklöja (Muikku)
.
. Sik (Siika)
.
. Strömming (Silakka)
Utbredningsområde
Print
Sida 1 Sida 2 Recept Utbredningsområde
- - -

Visste du ...

- - -
  • att laken, som på vintern anses vara en stor delikatess men som många hyser ovilja för på sommaren, ändå är i bättre kondition på sommaren än på vintern och ur näringssynvinkel högklassig hela tiden.
  • att bindväv och senor i lakens muskulatur är svagt utvecklade. Därför är köttet lättsmält näring men av samma orsak även lättgenomträngligt för vätska.
  • att laken på sommaren lever nära bottnen, ofta i djupgravar, där vattnet är svalt och temperaturen nästan den samma som på vintern. Om man fångar lakar från dessa områden måste de genast slaktas och rensas och sedan frysas eller kylas ner varvid den höga kvalitén hålls lika bra som hos vinterfiskarna även på sommaren.
  • att på grund av vävnadernas uppbyggnad bör man undvika hårdhänt behandling. Laken bör förvaras i rena och svala utrymmen och man borde inte låta den stelna på fångstplatsen på vintern.
  • att förutom den erkänt goda lakrommen även lever och mjölke är delikata och näringsmässigt högklassiga.
  • att laken har få ben och är mångsidig, lättsmält och smaklig mat. Laken innehåller 17,2 % proteiner. Fettet är till 0,8 % fleromättat. I 100 g lakkött finns 195 mg fosfor, 20 mg kalcium, 25 mg magnesium, 0,6 mg järn, 0,14 mg Bl-vitamin, 1,5 mg niasin och 6 mikrogram A-vitamin.

- - -
Sida 1 Sida 2 Recept Utbredningsområde

.

- - -
innome design & infraCentralförbundet för Fiskerihushållning
- - -
Copyright (c) 2001