Tunnetko Suomen kalalajit?
Framsida Fiskminnesspel Bildbank Hushållsfiskarter
Förra sidan - - - Suomeksi
Gädda (Hauki) .
Gädda (Hauki)
Talouskalalajit
. Abborre (Ahven)
.
. Gädda (Hauki)
.
. Gös (Kuha)
.
. Braxen (Lahna)
.
. Lax (Lohi)
.
. Lake (Made)
.
. Siklöja (Muikku)
.
. Sik (Siika)
.
. Strömming (Silakka)
Utbredningsområde
Print
Sida 1 Sida 2 Recept Utbredningsområde
- - -

Fiske

- - -

Gäddan är ett både viktigt och populärt mål för fritidsfiske och även för yrkes- och husbehovsfiske är det en välkommen fångst. De vanligaste fiskesättena är med nät, katsa och ryssja och i fritidsfisket trolling och med spinnspö.

Gäddreven är ett effektivt fiskeredskap, specielt i juli - augusti då gäddfiske med nät vanligtvis är ganska meningslöst. Som agn fungerar mörtar och små mörtfiskar bäst. Till havs är ett motsvarande bra bete strömming. Andra sätt att fiska gädda är med krokar, vanligtvis med saxkrok alltså gäddsax eller ljuster.

- - -

Odling av gädda

- - -

Gäddodlingen är relativt enkel och utplantering av gäddyngel är också ett ganska vanligt sätt att vårda fiskstammen. Tidigare utplanterades gäddynglena som nykläckta men nuförtiden har det blivit allt vanligare att man i naturdammar föder upp dem till 5-12 cm långa försträckta yngel. Dessa klarar sig bättre än de nykläckta ynglena, vilka ofta blir uppätna av stim med mörtfiskar. Vid förstärkning i naturdammar måste man vara nogrann att man inte håller ungarna i dammen alltför länge, för ungarna börjar, när de är tillräckligt stora äta upp varandra.

- - -

Gäddan som matfisk

- - -

Gäddan är en populär matfisk fast den ofta anses vara ganska smaklös. Specielt de stora gäddornas kött känns träigt. Detta har tagits i beaktande även i de officiella reglerna för klassifisering av den fisk som säljs som människoföda. Enligt dem klassiferas gäddan enligt vikt i tre grupper

I under 2 kg

II 2-4 kg

III över 4 kg

Gäddan är en fisk med låg fetthalt; den är endast 1,1%. Gäddans energiinnehåll på 390 kj är under hälften av den till feta fiskar tillhörande laxen. Gäddan har per 100 g 19,5 g äggviteämnen, 22 mg kalcium, B-vitamin (tiamin och riboflavin) totalt 0,14 mg och niasin 4,0 mg. På grund av att gäddan har så låg fetthalt går den att spara fryst i hela 6 mån medan den fetare laken ändast håller c. 3 mån alltså halva tiden.

Gäddan är som känt en ganska benig fisk men när man lär sig känna benens platser och deras riktning kan fisken filéras och styckas så, att man inte skär av benen i onödan. Hela ben är lättare och mindre tidskrävande att avlägsna från en färsk fisk än en massa benstumpar, som uppstått vid felaktig behandling.

Köttbenens placering i gäddan.

Om man enbart använder gäddans filéer gå 40% till spillo. Denna procent minskar förstås om man använder ben, fenor och övriga lämpliga delar till fiskbuljong. På grund av rensförlusten måste man reservera 200-300 g hel fisk per person medan det räcker med c. 150 g filé.

Den färdiga gäddfiléen (antingen rå eller färdig) går att dela upp i delar av vilka en är helt benfri och lämpar sig väl åt barn.

- - -

Filéring

- - -

En gädda som ska filéras måste inte nödvändigtvis rensas. rensningen är ändå att rekommendera, för då är det ingen fara att gallan går sönder under filéringen. Magen öppnas lättast med hjälp av en fisksax, med vilken man samtidigt kan klippa bort bukfenorna.

Filéringen inleds med att man gör ett snitt från sidan av bröstfenan och dess stödben ända till ryggraden.

Den vänstra filéen lösgörs med ett snitt som följer ryggraden ända till stjärten

Den högra filéen lösgörs genom att man skär ett snitt i högra sida på motsvarande sätt som på översta bilden. Sedan vänds fisken tillbaka till samma ställning som bilden visar och därefter skärs ryggraden bort med ett snitt från halsen. Kniven vinklas då lite uppåt.

Sedan tas revbenen bort; de behöver inte skäras loss helt och hållet, utan den slutgiltiga lösgöringen sker genom att dra bort hinnan med alla ben börjande i stjärtändan. Om bukfenan inte klippts bort i samband med rensningen lösgörs de nu med knivspetsen. Dessutom lösgörs de möjligen vid filéen kvarblivna fenorna ocn fenstrålarna.

Man börjar flå filéen från stjärtändan. Kniven hålls lätt vinklad mot skinnet och man för den framåt med sågande rörelser.

Om filéen är stor och styckas den före stekningen, ska den skäras i tre delar enligt översta bilden. På detta sätt får man en helt benfri bit (bukstycket), vilken lämpar sig bra för småbarn, ett ryggstycke, med långa tvågrenade ben och ett stjärtstycke, som har små ben i främre delen och inga ben i bakre delen. Om man ännu vill dela det långa ryggstycket ska det delas enligt den undre bilden med snitt i benens riktning varvid man undviker att skära benen i korta bitar.

- - -
Sida 1 Sida 2 Recept Utbredningsområde

.

- - -
innome design & infraCentralförbundet för Fiskerihushållning
- - -
Copyright (c) 2001