SOMMARSTUGEÄGARE
KÄNNER DU DITT EGET DELÄGARLAG?

SOMMARSTUGEÄGARNA MED I VERKSAMHETEN!

Sommarstugan är det ställe där man vilar och njuter av naturen. En sommarstuga i Finland "måste" vara belägen nära sjö- eller havsstranden, och på sommarstugan badar man bastu och simmar, ror och fiskar.

Vattenområdet är för alla sommarstugeägare på ett eller annat sätt ett viktigt element på semestern. Därför är det helt naturligt att man också är intresserad av kvaliteten på det vatten som syns från fönstret, likväl som man är intresserad av vilka fiskar det finns i vattnet samt skötseln av detta fiskbestånd.

En sommarstugeägare, som har intresse för vad som sker ovan och under vattenytan kan mer än väl deltaga i delägarlagets verksamhet med idéer och t.o.m. sin aktiva arbetsinsats. Oro för vattenområdets tillstånd kan vara den gemensamma nämnaren i verksamheten.

Att som delägare i vattenområdet deltaga i delägarlagets verksamhet är ett naturligt sätt att få sin röst hörd. Delägarlagen sörjer på ett mångsidigt sätt om fiskebestånden och därmed även om fiskarnas miljö - vattnet.

RÄTTEN ATT FISKA

Ingen har äganderätt till de fiskar som simmar i vattnet förrän de fångats. Om ett vattenområde är samfällt är utgångspunkten den att det är delägarna i vattenområdet som innehar fiskerätten. I vilken utsträckning, dvs. hur effektivt, en delägare har rätt att fiska bestäms i delägarlagets stadgar och med delägarlagets stämmobeslut. Rätten att fiska kan även överlåtas, varvid fisket baserar sig på erhållet fisketillstånd. Utöver detta tillkommer den avgiftsfria rätten att meta och pilkfiska, och dessa fiskesätt hör till den s.k. allmänna fiskerätten.

FISKEVATTNETS DELÄGARLAG

Delägarna i ett gemensamt, samfällt, vattenområde utgör ett delägarlag som fattar beslut om nyttjandet och vården av det samfällda vattenområdet. Delägarlaget ordnar även fisket, bl.a. genom att sälja fisketillstånd. Största delen av landets vattenområden är samfällda. Lagen om samfälligheter stadgar hur administrationen i ett delägarlag skall ordnas.

VATTENOMRÅDETS DELÄGARE ÄR MEDLEMMAR I DELÄGARLAGET, DE ANSLUTER SIG INTE TILL DET

Varje fastighetsägare är delägare i delägarlaget om fastigheten enligt köpebrevet och fastighetsregisterutdraget har andel i det samfällda vattenområdet. Varje delägare har rätt att deltaga på delägarlagets stämma, och på stämman vara med om att besluta om nyttjandet och vården av fiskevattnen.

DELÄGARLAGETS MEDLEMMAR

Delägarlaget består av ägarna till de fastigheter som har andel i det samfällda vattenområdet. Delägo i samfällt vattenområde samt andelens storlek framgår ur fastighetens fastighets-registerutdrag. Ifall det i fastighetsregister-utdraget inte finns en anteckning om andel i samfällt vattenområde, är fastighetens delägare inte heller medlem i delägarlaget, och saknar således rösträtt i delägarlaget.

Delägare i delägarlag kan jämföras med en delägare i ett bostadsaktie-bolag. En delägare i ett delägarlag köper inte fiskerätten (eftersom han som delägare redan har den), utan han erlägger ett vederlag för denna rätt.

Ofta är sommarstugeägarens andel i det samfällda vattenområdet så liten, att denna andel t.ex. skulle ge rätt att fiska med endast en katsa eller ett halvt nät. Delägarlagen brukar i sådana fall i allmänhet sälja tilläggstillstånd utöver den ursprungliga fiskerätten.

Om vattenområdet är samfällt äger inte sommarstugeägaren vatten-området invid sommarstugans strand. I samfällda vatten har var och en delägare rätt att fiska var som helst i det samfällda vattenområdet. Till normalt artigt beteende hör dock att man inte stör andras strandliv med sitt eget fiske.

DELÄGARLAGETS VERKSAMHET

Delägarlagets verksamhet styrs av lagen och förordningen om fiske, lagen om samfälligheter samt delägarlagets egna stadgar. Beslutanderätten i ett delägarlag utövas av delägarlagets stämma, som i enlighet med delägarlagets stadgar i regel sammankommer en gång per år. Om det finns viktiga frågor att ta ställning till kan stämma sammankomma oftare. På delägarlagets stämma fattas beslut i alla viktiga ärenden, bl.a. om vårdåtgärder och om fisketillståndens antal och pris.

Delägarlagets styrelse är det organ som företräder delägarlaget och som bereder och verkställer de beslut stämman fattar. Delägarlagets styrelse leds av en ordförande och vid behov av en vice ordförande. Vanligtvis har ett delägarlag även en sekreterare och en kassör.

Önskar en delägare i ett delägarlag få någon fråga behandlad på stämman skall delägaren skriftligen meddela ordföranden om sitt önskemål. Styrelsen behandlar sedan frågan och för den vid behov vidare till stämman, som sedan fattar beslut i frågan. På delägarlagets stämma kan man inte fatta beslut i sådana frågor som inte finns omnämnda i möteskallelsen.

DELÄGARLAGET BEVAKAR DELÄGARNAS INTRESSEN

Delägarlaget bevakar sina egna och därmed även delägarnas intressen i frågor som berör fiskevattnet. Dylika frågor är t.ex. byggande i vattendraget, avloppsvattenutsläpp och vattendragsregleringar. Delägarlaget är automatiskt medlem i fiskeområdet, som är ett samarbetsorgan för dem som nyttjar vattenområdena. Fiskeområdet uppgör en plan för nyttjande och vård av vattenområdena.

DELÄGARLAGET VÅRDAR FISKEVATTNEN

Det är delägarlaget som har ansvaret för vården av fiskevattnen. Detta ansvar tillkommer inte en enskild delägare, inte någon utomstående sammanslutning, inte heller en sjös vattenvårdsförening eller någon myndighet. I lagen om fiske stadgas det att det är delägarlaget som har ansvaret för ordnandet av fisket samt för vården av fiskbestånden.

Ser man på saken ur ett vidare perspektiv innefattar vården av fiskbestånden även omsorg om vattnets kvalitet och för omgivningen, förutom vården av fiskbeståndets kvalitet och kvantitet. Också ordnandet av fisket är vård av fiskbestånden.

DELÄGARLAGET PLANTERAR UT FISKAR OCH KRÄFTOR

Utplanteringar av fisk och kräftor är ett viktigt element i vården av fiskevattnen. Delägarlagens sammanlagda årsbudget är ca. 39 miljoner mark. Största delen, eller ca. 27 miljoner mark, har delägarlagen använt till vården av fiskevattnen. De viktigaste utplanteringsarterna är sik, gös, havsöring, insjööring, insjölax och harr. Även sommarstugeägarna önskar se dessa arter i sina bragder. Kräfta och signalkräfta har planterats ut i vattendrag som lämpar sig för dessa arter.

Det är på delägarlagets stämma som man fattar beslut om fiskutplanteringarna, vilka sedan utförs under årets lopp. De inkomster delägarlaget får från försäljningen av redskapsmärken åt delägarna och fisketillstånd åt utomstående samt inkomsterna från delägarlagens andel av den statliga fiskevårdsavgiften används till största delen till vården av fiskevattnen, i praktiken alltså fiskutplanteringar.

DELÄGARLAGET RESTAURERAR VATTENOMRÅDENA

Det finns tyvärr också vattenområden som med åren blivit i allt sämre skick. Fisket försvåras då näten blir slemmiga, stränderna har vuxit igen, vattnen har försurats och fiskbestånden förändrats och sjunkit i värde. I sådana fall kan delägarlaget använda sina medel till att avlägsna vattenväxtlighet, till kalkning av fiskevattnet eller till riktat intensivfiske efter mindre värdefulla fiskarter. Dessa vårdåtgärder förbättrar även vattnets kvalitet. Med dessa åtgärder utför delägarlaget även ett värdefullt vattenskyddsarbete.

Delägarlagen kan utföra rätt omfattande vårdåtgärder med hjälp av talko-arbetskraft. Det årliga värdet av det talko-arbete som utförs inom delägarlagen har uppskattats till minst 7 miljoner mark. I motsats till många andra sektorer i dagens samhälle finns det fortfarande intresse för talko-arbete inom delägarlagen.

Om alltså ditt fiskevattens kvalitet har försämrats under årens lopp är det en bra sak om du gör något för att förbättra situationen. Men vilken är den rätta vägen? Den mest naturliga och även lagstadgade vägen är att påverka genom delägarlaget.

DELÄGARLAGET ORDNAR FISKET

På delägarlagets stämma fattar delägarna beslut om hur fisket ordnas; med vilka redskap delägarna och icke-delägarna får fiska och vederlaget delägarna och andra grupper fiskare erlägger för olika redskap. Åt helt utomstående, d.v.s. sådana som inte är delägare i delägarlaget eller som inte bor i byn kan delägarlaget sälja särskilda fisketillstånd.

DELÄGARLAGET GER SERVICE ÅT DELÄGARE OCH ÅT ANDRA FISKARE

Delägarlagen har en omfattande verksamhet som gynnar både vattenmiljön som vattenområdenas olika användargrupper. Större delägarlag har längs med stränderna byggt platser där man kan tända en lägereld, övernattningsskydd och t.o.m. övernattningsstugor. För trollingfiskare har man byggt båtramper, bryggor, parkeringsplatser och sophanteringsplatser. För detta kan delägarlagen erhålla finansiering av samhället.

Förutom delägarlagets stämma ordnar många delägar-lag under sommarens lopp gemensamma strandkvällar och andra evenegemang för delägare och andra som är intresserade av fiskefrågor. Vid dessa tillfällen ger delägarlagets representanter information om beslut som fattats inom delägarlaget samt om andra aktuella frågor. Sommarstugeägare och delägare har också samtidigt möjlighet att vid dessa tillfällen framföra sina iakttagelser och önskemål till delägarlagets funktionärer.

KOM MED I VERKSAMHETEN

Delägarlaget är ett viktigt kontaktorgan för de människor som bor kring en sjö, både för sommarstugeägare och ortens fast bosatta befolkning. Ett delägarlag med ändamålsenlig verksamhet vårdar vattenområdet och dess fiskbestånd. Ett välskött vattenområde är till nytta för alla, och ett bra bestånd av värdefulla fiskarter ger fina fångster åt alla fiskargrupper.

Sommarstugeägare! Vill Du inverka på de beslut som fattas om fisket och vården av fiskbeståndet i Din hemsjö? Vill Du inverka på att vattenmiljön förbättras? – Kontakta funktionärerna i Ditt eget delägarlag, gör förslag och kom med initiativ. Delta på delägarlagets stämmor och diskutera och delta i beslutsfattandet. Med samarbete kan Du inverka på sommarstugesjöns tillstånd och trevnad.

YTTERLIGARE INFORMATION OM DELÄGARLAGSVERKSAMHETEN

Mera information om delägarlaget och dess verksamhet i Dina hemmavatten får Du av delägarlagets ordförande och styrelsemedlemmar. Du kan även kontakta de regionala fiskerihushållningscentralerna och fiskarförbunden längs kusten eller Centralförbundet för Fiskerihushållning. Vi berättar gärna mera om delägarlagens verksamhet.

Ytterligare information om delägarlagen och deras verksamhet hittar Du också i den handbok Centralförbundet för Fiskerihushållning publicerade år 2001. Handboken, som kostar 25 €, heter "Det samfällda fiskevattnets delägarlag. En handbok för styrelsemedlemmar och ordföranden".

Centralförbundets för Fiskerihushållning övriga publikationer ger också en hel del nyttig information åt alla som fiskar på sin sommarstuga. Centralförbundet har under en tidsperiod på över 100 år publicerat sammanlagt 149 olika publikationer och informationsblad som berör fiskefrågor. En prislista kan beställas från Centralförbundet, och publikationerna tillhandahålls även av de regionala medlemsorganisationerna, fiskerihushållningscentralerna och fiskarförbunden.

• Fiskeritidskrift för Finland.
• Fiskerilagstiftningen. De viktigaste författningarna med anknytning till fiske och vattenägande i en och samma handbok. Pris 12 €.
• Fiskeområdeshandbok. En handbok åt personer verksamma inom fiskeområdena. Pris 12 €.
• FärskFiskInfo. En handbok om rensning, hantering och uppbevaring av fisk. Pris 5 €.
• Rökning av fisk. En handbok om rökning av fisk för husbehov. Pris 7 €.
• Rensa fisk rätt och slätt. En gratisbroschyr om rensning och hantering av fisk. Gratisbroschyr.
• Fiskar i Östersjön. Praktfulla och vetenskapligt exakta teckningar på en färgplansch. Pris 7 €.
• Finlands sötvattenfiskar. Praktfulla och vetenskapligt exakta teckningar på en färgplansch. Pris 7 €.
• Parasiter i fisk. Gratisbroschyr.
• Kräftan, nytt intresse för kräfthushållning. Gratisbroschyr.

Centralförbundet för Fiskerihushållning är landets största organisation inom fiskerihushållningen. Till Centralförbundet för Fiskerihushållning hör sammanlagt 21 regionala fiskerihushållningscentraler och fiskarförbund, till vilka det i sin tur hör 3000 delägarlag, 200 fiskeområden, 150 fiskargillen och 150 övriga samfund. Största delen av Finlands ca. 450.000 sommarstugeägare är delägare i ett delägarlag. Sammanlagt omfattar Centralförbundets verksamhet 700.000 delägare och medlemmar.

1) Rätten att fiske är dock begränsad sålunda att fiske är förbjudet i bl.a. forsar och strömdrag i lax- eller sikförande vattendrag samt på sådana vattenområden där fiske med stöd av någon annan författning eller något beslut är förbjudet.